Lotta Lemon

Idag har jag ätit spenatullar, mycket gott.
Jag och Josefine satt och tittade på Farsan, filmen alltså. Den var roligare än vad jag hade trott, den hade sina höjdpunkter.
När Josefine skulle gå tänkte jag ropa på Donna och säga att vi skulle gå ut och kissa, men hon är och hälsar på farmor med sin pappis.
Vilken vana det är att ropa på henne så fort man ska någonstans eller när man ska gå och lägga sig.
Det är så här tomt det kommer kännas när hon har valparna och är uppe på Orust.

Idag har varit en ganska bra dag, men när jag satt på jobbet de sista timmarna så började jag känna saknad och satt och hoppades på att du inte skulle hunnit åka innan jag kom hem.
Men min saknadskänsla känns bra på något sätt nu, det är liksom förväntningar i saknaden. Kanse hoppet som spökar igen. Eller du har kankse redan bestämt dig och jag känner på mig vad du har bestämt.

jag har satt söndag som sista dag men jag vet att jag kommer inte att ge mig ändå, på något sätt. Kommer fightas i tysthet.

Svinto ligger och myser bredvid mig nu och vi nästan väntar på att jag ska gå och lägga mig. Jag får sova och Svinto får mat.

Godnatt